Xena C ny

                     Att leda olika kulturer                                                  (i coronakrisen)

“Mamma ni är konstiga i Sverige, ni bryr er inte”
Alla vet att corona är farligt men ni gör inget ni lever som vanligt. Snälla mamma gå inte ut alls. Om du verkligen måste handla och varit ute, snälla tvätta dina skor i klorin, ta av dig alla kläder som du direkt slänger i tvättmaskinen och glöm inte tvätta händerna nooooga.”


Mina fyra arabisk muslimska döttrars oro får nästan telefonen att vibrera då vi pratar med varandra på över 230 mils avstånd. I många länder är man extremt orolig för sjukdomar, bakterier, virus och allt som är okänt.

Alla invånare kan och vill inte lyssna på information om farliga virus så de lever i total omedvetenhet. Däremot är man van vid att följa order och riktlinjer. I mina döttrars hemland Tunisien började regeringen med att informera om coronaviruset, Vikten av att hålla avstånd, helst stanna hemma och tvätta händerna men ingen brydde sig. De flesta fortsatte leva som vanligt. Slutligen ändrades strategin och presidenten gick ut med information om att alla måste stanna hemma förutom för att handla. Fler lyssnade och stannade hemma men fortfarande var mer än 70% ointresserade av att följa regeringens anvisningar. Först efter att man återigen bytt strategi och började ge order om att alla invånare var tvungna att sitta i “hem-karantän” började det fungera. Då även poliser, armé och helikoptrar blev välrepresenterade på gatorna för att kontrollera att karantänordern följdes började det fungera till mer än 90%.

Att leda en diktatur kontra en demokrati kräver helt olika ledarskap.
En svensk regering kan vill och behöver inte påtvinga invånarna hur de ska agera. De medel man använder är istället information som vädjar till förnuft. I svenska skolor lär barnen sig att ifrågasätta, ta ansvar, vara kreativ och tänka själv. Skolans pedagogik i diktaturländer (som oftast i arabiska och muslimska kulturer) handlar snarare om att lära sig utantill och att “rabbla” kunskap. En diktator vill inte bli ifrågasatt. Hela samhället styrs genom att avskräcka allmänheten från att ta initiativ och att tänka själva. Invånarna har lärt sig att avvakta föräldrarnas, lärarens, chefens eller presidentens order.

Trots att några länder i arabvärlden gått från diktatur till början på demokratier (efter den arabiska våren) har den nya medbestämmande kulturen ännu ej format invånarna. Man är van vid en chef som ger direktiv inte en ledare som informerar och visar vägen.

Kommunikation i diktaturer
I en diktatur är det skrivna ordet inget som man i någon större utsträckning väljer att använda sig av. Det är ju bevis på dina tankar och idéer. För att vidarebefordra intressant och kanske förbjuden information är det djungeltrummorna som gäller. Många invånare i dessa länder är dessutom analfabeter. Förutom att informationen behöver vara tydlig och helst muntlig behöver den spridas via muntliga kanaler som exempelvis radio och tv. Ännu mer effekt har information som ges muntligt och direkt av en respekterad person i närmiljön som exempel-vis en klanledare eller en imam.
De senaste dagarna har vi bevittnat hur regeringen i EUs svagaste demokrati Ungern infört ett “corona” dekret utan tidsram. Innebörden är att presidenten Orbans ord nu blir lag. Där införande av konsekvenser blir ett viktigt styrverktyg. Exempelvis kommer missinformation om coronaviruset straffas med fem års fängelse.

Invånare i diktaturer är vana vid att en order följs av ett straff, det är man inte i demokratiska länder. Den svenska regeringens sätt att leda oss genom krisen via tydlig information och överförande av ansvar till den enskilde medborgaren sticker ut och förvånar omvärlden.

Information till svenska medborgare med ursprung från diktaturer
Om inte corona viruset paralyserat världen skulle jag genomfört en föreläsning för en grupp tandläkare i Sverige. När jag frågade dem vad de ville att vi skulle ta upp till diskussion var en av deras frågeställning:
“Forskning visar att individer (i svenska seggregerade områden) som får tilldelat fluortabletter tar dem. De som ”endast” får råd och information om t.ex tandborstning låter bli att följa rådet. Hur hantera och bemöter man detta?” Principen här är att om en läkare, ledare, minister eller stadsminister informerar om och vädjar till förnuft följs det inte

Både vår regering och vi den svenska allmänheten behöver inse att vi är annorlunda och att vårt ledarskap inte alltid fungerar i alla kulturella sammanhang. Speciellt i mötet med svenska medborgare från andra kulturer som inte är vana vid en ledare som visar vägen, informerar, ger ansvar och som vädjar till förnuft. Vi behöver inse att många snarare lyssnar till en muntlig tydlig order. En order som ges av en respekterad person (helst man) i närområdet. Lägger man dessutom till någon form av kontroll och uppföljning kommer det att fungera mycket bättre. 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-