När en muslimsk man inte hälsar på den svenska kvinnan då hon sträcker ut sin hand
Det här med att muslimska män inte alltid hälsar på kvinnor eller tvärtom har jag redan skrivit om i inlägget "Hur ska man göra då en muslimsk man/kvinna inte tar din hand då du hälsar?". där jag förklarar varför män respektive kvinnor inte vill hälsa på det motsatta könet med handen, samtidigt resonerar jag kring huruvida man bör insistera eller ej. I dag i Charlottenberg då jag föreläste för Arbetsförmedlingen kom diskussionen upp igen och där vi diskuterade frågan från ett nytt intressant perspektiv.
Frågeställningen var om det är någon skillnad på huruvida man ska insistera på att i detta fall den muslimska mannen bör ta arbetsförmedlaren i handen då det i ena fallet handlar om en kund och i det andra fallet en tolk.
I fall 1 då det handlade om en kund var det många olika synpunkter. En del tyckte det kunde vara acceptabelt och att man skulle kunna lösa frågan genom att vänta och se om den muslimska mannen/kvinnan sträcker fram handen eller ej och då besvara hälsningen. Vi diskuterade även huruvida en dylik acceptans i förlängningen innebär att hjälpa eller stjälpa en integrationsprocess. Där vi kom tillbaks till det jag skrev i tidigare inlägg att det är ju faktiskt är att stjälpa en integration om man accepterar för mycket. I detta fall är det upp till varje enhet, arbetsgrupp, arbetsplats etc att diskutera fram hur man vill ha det och se till att alla utan undantag agerar enligt samma modell.
I fall 2 då det handlade om en kund blev det en annan situation eftersom det här finns fler faktorer att ta hänsyn till. Dels handlar det om en kollega som inte hälsar på sin (i detta fall) på sin kvinnliga kollega inför den manliga kollegan och kunden. Vilket ger fel signaler till kunden. Dels ansåg man att eftersom en tolk ska förmedla det du säger till kunden, är frågan vilken kvinnosyn han har? Vilket i sin tur leder till frågeställningen till om man kan lita på att det som sägs verkligen tolkas eller om tolkens egna åsikter lyser igenom.
Situation 2 är lite svårare men det vi kom fram till var att den bästa och absolut mest korrekta lösningen är att man talar om för alla tolkar vilka regler som gäller och att dessa skall följas utan undantag. Visar det sig då att någon av tolkarna inte tar handen ja då måste det finnas en tydlig konsekvens för agerandet. Det är viktigt att här tänka på att utan konsekvenser blir det tomma ord som inte kommer att följas.
I denna diskussion framkom det även att en ung söt kvinna hade blivit uppvaktad av en tolk genom att denne rörde vid henne och kysste hennes hand etc. Här var det nolltolerans och en av tolkcentralens representanter som också var med ville genast ha namnet på personen för att vidta åtgärder.
Det är svårt det här med att hälsa eller inte och att veta var gränserna går men det är även komplicerat att kommunisera via tolk. Det viktigaste jag kan lära ut via mina föreläsningar är att öppna diskussioner där det är tillåtet att ha olika åsikter och där man ser varje situation ur olika perspektiv gör skillnad. Framförallt är det av största vikt att ni gör det tillsammans och att alla följer de handlingssätt som ni beslutar skall gälla. Slutligen är det mycket bra om ni har en eller flera kolleger från en annan kultur med i diskutionerna för då får ni hjälp med att se kulturmötet ur ett helt annat perspektiv.
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
- Hur bemöter man en kvinnlig patient som insisterar på en kvinnlig läkare?
- I perspektivbytet behöver man känna för att förstå
- Om integration är att ha ett jobb, vad säger det om vår kultur?
- När en muslimsk man inte hälsar på den svenska kvinnan då hon sträcker ut sin hand
- Att våga ta beslut & vara tydlig eller lagen om hänsynstagande?